నీ తలపులతో తడిచి మైమరిచిన హృదయం. నీ జాడ కానరాక తీవ్ర వేదనకు గురైంది.
పని చూసుకోవాలో,హృదయాన్ని చూడాలో అర్థం కాక దిక్కులు చూస్తోంది మనసు.బుధ్ధికి విషయం అంతుచిక్కక వ్యర్థ సుఖాలకై పాకుతూ ఉంది.
జీవిత సారం జీవించటంలో ఉంది అంటారు...సముదాయించటానికే సరిపోయింది..
జీవించటం జీవించినంత అసత్యంగా మారింది...
హృదయం మరీ ముదిరింది...
నన్ను ఇన్ని భాగాలుగా విడదీసిన నిన్ను చేరుదామాని....
విడదీయకుంటే అయోమయం కదూ. అందుకే విడదీసావులే నాకుతెలుసు. విడదీయగలిగిన "తెలిసినతనమే" అవసరమైనదాన్ని హత్తుకుని, అనవసరాల్ని విస్మరించేందుకు దోహదం కదూ... నీకంతా తెలుసు. తప్పకుండా చేరిపోతావు.
ReplyDelete(అన్నయ్య)
అన్నయ్యా ... ధన్యోస్మి
ReplyDeleteఆర్ద్రతతో
మూర్తి
hrudayam manasu buddhi,,,
ReplyDeletemoodinti gurinchi vaati bhaavalaki kaaranamina
preraa gurinchi chaalaa baaga chepparandi
Dear Shaffi,
ReplyDeleteThank you very much
MEE KAVITHA...NA HRUDAYANNI CHERINDI...SAKSHAM..NA KANEERU...!!!!
ReplyDeleteTHANK U MURTHY JII.
@Lavanya,
ReplyDeletemee laanTi sunnita hrudyulu ee blog vannenu marinta penchutunnaaru. meeku vinamrangaa kritajnatalu.